Nytt år, ny tid och en ny subkultur växer fram.
Det senaste året har jag noterat något. En företeelse och beteende som jag tror är relativt nytt. Den spargalne icke konsumerande aktiefanaten har växt fram. Begreppet sparkvot är numera att vedertaget begrepp bland de hängivna aktiespararna. Hur stor del av periodens (månaden) inkomst kan man spara undan i aktier och fonder? Ju högre sparkvot desto bättre. Det är inte ovanligt att bloggarna och aktietwittrarna ligger mellan 30-40%, vilket fås ses som väldigt högt. Toppen på rörelsen är den 24:e då #uppesittarkväll går av stapeln. Då inväntas lönen för att direkt kunna föra över pengarna till Nordnet eller Avanza. Kommande köp diskuteras vitt och brett under den givna hashtagen.
Vad är målet med rörelsen?
För ett tag sedan gjorde jag en enkel undersökning på Twitter om vad man har för mål med sitt sparande. En övertygande majoritet sparar för att kunna gå i pension tidigare. Lite förvånande är att så få sparar till att tex köp en sommarstuga eller båt. Uppskattningsvis är att de flesta som svarade på min undersökning män mellan 20-35år. Kanske är det denna generation som är individualistiskt och ska förverkliga sig själv genom att inte jobba och stället bara njuta och resa?
Jag är själv en del av denna rörelse. Jag lägger väldigt lite pengar på materiella ting. Att konsumera gör mig inte gladare med undantag för resor. Att kunna köpa aktier för en stor del av lönen är desto roligare för att sedan se kvartalsutdelningarna trilla in på kontot, det är belåtande. Målet med mitt sparande är som så många andras att jag själv ska bestämma över min tid. Att kunna gå i pension när man vill och inte när man måste. Jag är således en del av rörelsen…
Jag tittade nyligen på The Charming Bird i Shangahi, inte för att köpa utan endast för att beundra, otroligt ingenjörskonst, endast 28st producerade och med ett nett pris på över 4miljoner kronor. Få verkar spara till konsumtion som tex en icke dussingklocka från Jaquet Droz… 😉
Följ mig på twitter @walliniii eller kika in på www.insidevoice.se
sparkvot. det är väldigt intressant, och samtidigt helt meningslöst!
det är ett bra sätt att jämföra två personer som har samma inkomst. men det går inte att jämföra vid minsta avvikelse.
svensk medelinkomst är 25000, – skatt = 19 663, (riket, http://www.regionfakta.com/Norrland/Befolkning-och-hushall/Medelinkomst/ ).
tar vi extremfallen som gunther mårder med en lön på 140k och sparkvot på 70% (taget ur minnet), efter skatt ca 74k, *0,7=ca 52k i sparande var månad, så kan han utan problem spara 2 ggr så mycket som medelpersonen har att röra sig med totalt, utan att snåla överhuvudtaget. 22k att leva på.
skulle medelpersonen spara lika mycket i procent så blir det 13764:-, 5899:- att leva på en hel månad.
så därför är begreppet sparkvot meningslöst. men sen tycker jag själv att det är intressant så logiken och känslan är motstridiga här.
i de bästa av världar skulle du när du rapporterar din sparkvot i samband med tex uppsittarkväll även ange din lön och övriga inkomster. tex efter skatt totalt 24k och sparkvot 38%? eller vad du nu tjänar. men det tvivlar jag på kommer hända med tanke på att lön och inkomster verkar vara det viktigaste svensken har att dölja, vilket är intressant med tanke på att jag kan slå upp dig i taxeringskalendern och se vad du deklarerat året innan…
jag jobbar hos ett företag där de anställda inte ens fick diskutera lön sinsemellan. trots att de hade samma arbetsuppgifter.
(skulle gunther läsa detta så är det inte meningen att hänga ut dig, men du är öppen med vad du tjänar och sparar och du var ett bra exempel i detta fallet)
Jag håller med! Det som jag tycker är intressant är att få verkar vilja konsumera, de flesta verkar bara vilja ha mer tid med familj och vänner och att inte vara bunden till ett jobb.
Jag ser sparkvot och alla liknande fenomen som något som kan uppmuntra och hålla intresset kring sparande vid liv. För min del kommer investeringar mycket troligt kunna leda till en tidigare pension men det är verkligen inget jag jagar i dagsläget. Jag älskar att investera men jag älskar också att arbeta och min förhoppning är att det även är så några tiotals år framöver. Möjligheten till valfrihet och flexibilitet ska såklar inte underskattas dock.
Fint inlägg, och fin klocka!
//Humankapitalisten
Jag håller helt med! Valfriheten att kunna sluta jobba när man vill är en viktig drivkraft. Samtidigt får man inte ha för hög sparkovt så att man glömmer bort att leva i nuet. Livet går inte i repris så att säga 🙂 Tack!
Jag är väl egentligen också en del av det här men har än så länge klarat mig från att använda begreppet sparkvot, egentligen just av samma skäl som Srednq i första kommentaren. Som småbarnsförälder med ordinär medelklasslön blir det inte några jättestora summor man kan lägga undan varje månad, däremot tycker jag det är viktigt ATT lägga undan lite varje månad och få pengarna att växa. Sparkontot är en av ”räkningarna” som ska betalas när lönen kommer. Sen kan summan variera lite månad för månad beroende på vilka andra kostnader man har, om man vabbat eller något annat under månaden eller om barnens vinteroveraller behöver bytas ut osv.